Leta efter smarta proffs

TIG-svetsning. Svetsning med användning av volframinertgas (TIG), även känd som Gas-volframbågsvetsning (GTAW), är bågsvetsning, varvid svetsen produceras av en icke-smältande volframelektrod. Svetsning av Tungsten Inert gas (TIG) lyckades på 40-talets 40-tal på grund av kombinationen av magnesium och aluminium. Genom att använda en inert gassköld i stället för en skräp badkar var processen en mycket attraktiv ersättning för gas och manuell metallbågsvetsning. TIG spelar en viktig roll för att ta emot aluminium för högkvalitativa svets- och konstruktionsapplikationer. Processegenskaper I TIG-svetsprocessen är bågen bildad mellan den uppvärmda volframelektroden och arbetsstycket i en inert atmosfär av argon eller helium. En liten intensiv båg som ger en uppvärmd elektrod är idealisk för högkvalitativ och exakt svetsning. Eftersom elektroden inte konsumeras under svetsning, kan TIG-svetsaren inte innefatta värmeförsörjningen från bågen när metallen lagras från smältelektroden. Om ytterligare metall behövs, måste den tillsättas separat i det svetsade badet. energikälla TIG-svetsning måste drivas med en avtagande källa till konstant ström - en enkelriktad eller växelström. Konstant strömkälla är avgörande för att undvika överdrivna höga strömmar när elektroden förkortas till arbetsstyckets yta. Detta kan vara avsiktligt under bågstart eller oavsiktligt under svetsning. Om en platt karakteristisk energikälla används som när MIG-svetsning, skulle varje kontakt med arbetsstyckets yta skada elektrodens spets eller elektroden skulle kombinera med arbetsstyckets yta. Eftersom bågvärmen fördelas omkring en tredjedel av katoden (negativa) och två tredjedelar av anoden (positiv) är DC-elektroden alltid med negativ polaritet för att undvika överhettning och smältning. Alternativt har anslutning av strömkällan med en positiv polaritet av elektrodenheten fördelen att när katoden är på arbetsstycket renas ytan från oxidation. Av denna anledning används AC i svetsmaterial med en hård ytoxidfilm, såsom aluminium. Starta bågen. Svetsbågen kan startas med att skrapa ytan och skapa en kortslutning. Endast när kortslutningsbrytningen inträffar, kommer den huvudsakliga svetsströmmen att strömma. Det finns emellertid en risk för att elektroden kan vidhäftas på ytan och orsaka införandet av volfram i svetsen. Denna risk kan minimeras av tekniken för "lyftbåge", där kortslutningen skapas på en mycket låg strömnivå. Det vanligaste sättet att utlösa TIG-bågen är användningen av HF (högfrekvens). Högfrekvent strålning består av högspännings gnistor av flera tusen volt som varar flera mikrosekunder. Högfrekventa gnistor orsakar förfall eller jonisering av gapet mellan elektroden och arbetsstycket. Endast ett moln av elektroner / joner kan strömma från strömkällan. Obs! Eftersom högfrekvensstrålning genererar onormala höga elektromagnetiska utsläpp (EM), bör svetsare inse att användningen kan orsaka störningar, särskilt i elektroniska enheter. Eftersom utsläpp EM kan överföras med luft, till exempel med radiovågor eller överförda elektriska kablar, bör man se för att förhindra störningar med styrsystem och anordningar nära svetsning. HF är också viktigt vid stabiliseringen av AC-ARC; I alternativt är elektrodens polaritet reverserad vid en frekvens av ca 50 gånger per sekund, vilket gör att bågen ska gå på varje polaritetsförändring. För att säkerställa omtändning av bågen för varje svängpolaritet skapar de högfrekventa gnistor som kom med början av varje halvcykel. Elektroder Envägs svetselektroder är vanligtvis gjorda av ren volfram med 1 till 4% av toria för att förbättra bågens tändning. Alternativa tillsatser är lantaniumoxiden och ceriumoxiden som hävdas att ge utmärkt effekt (båge och lägre elektrodförbrukning). Det är viktigt att välja den korrekta elektroddiametern och spetsvinkeln för svetsströmnivån. Som regel att strömmen är lägre är den mindre elektrodens diameter och spetsvinkeln. Eftersom elektroderna kommer att drivas vid en mycket högre temperatur när den växelströmmen kommer att användas för att minska elektrodens erosion används av volfram med tillsats av zirkon. Det bör noteras att på grund av en stor mängd värme som alstras till elektroden är svår att bibehålla en spetsig spets och änden av elektroden antar den sfäriska eller "boll" -profilen. Skyddsgas Skyddsgas väljs enligt svetsat material. Följande instruktioner kan hjälpa till: • Argón - den vanligaste skyddsgasen som kan användas för svetsning av olika material, inklusive stål, rostfritt stål, aluminium och titan. Argon + 2 till 5% H2 - Genom tillsats av väte till argon är gasen något reducerad, vilket hjälper till att producera renare svetsar utan ytoxidation. Eftersom bågen är varmare och smalare möjliggör högre svetshastigheter. Nackdelarna innefattar risken att spricka väte i kolstål och porositet hos den svetsade metallen i aluminiumlegeringar. • Helium och blandningar av helium / argon - genom att lägga helium till argon för att öka bågens temperatur, som stöder högre svetshastighet och en djupare svetspenetration. Nackdelar med att använda helium eller en blandning av helium och argon är höga kostnader för gas och svårigheter med tändning av bågen. Applikationer TIG-svetsning används i alla branscher, men är särskilt lämplig för högkvalitativ svetsning. I handsvetsning är en relativt liten båge idealisk för ett tunt filmmaterial eller kontrollerad penetration (vid roten av svetsrören). Eftersom appliceringshastigheten kan vara ganska låg (med en separat fyllningsstång) kan den vara fördelaktig att använda MMA eller MIG för ett starkare material och för fyllning av övergångar i tjockväggssvetsar. TIG-svetsning används också ofta i mekaniserade system antingen med ett autogent sätt eller med fyllningstråden. Det finns emellertid flera "av hyllan" -systemen för orbitalsvetsrör som används vid tillverkning av kemisk utrustning eller pannor. Systemen kräver emellertid inte några hanteringsmöjligheter, men måste vara välutbildade. Eftersom svetsaren har mindre kontroll över bågbeteendet och en svetsbad, bör särskild uppmärksamhet ägnas åt framställning av kanter, anslutning och kontroll av svetsparametrar.